Métrica y rima del poema Fue una clara tarde, triste y soñolienta

Fue una clara tarde, triste y soñolienta

de Antonio Machado

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
Fueu-na-cla-ra-tar-de-tris-tey-so-ño-lien-ta12Aa
tar-de-de-ve-ra-no.-Lahie-draa-so-ma-ba11Bb
al-mu-ro-del-par-que-ne-gray-pol-vo-rien-ta...12Aa
La-fuen-te-so-na-ba.6Bb
Re-chi-nóen-la-vie-ja-can-ce-la-mi-lla-ve;12Cc
con-a-grio-rui-doa-brió-se-la-puer-ta10Dd
dehie-rro-mo-ho-so-yal-ce-rrar-se-gra-ve11Cc
gol-pe-óel-si-len-cio-de-la-tar-de-muer-ta.12Dd
En-el-so-li-ta-rio-par-que-la-so-no-ra12Ee
co-pla-bor-bo-llan-te-del-a-gua-can-to-ra12Ee
me-gui-óa-la-fuen-te.-La-fuen-te-ver-tí-a12Ff
so-breel-blan-co-már-mol-su-mo-no-to-ní-a.12Ff
La-fuen-te-can-ta-ba:-¿Te-re-cuer-daher-ma-no12Gg
un-sue-ño-le-ja-no-mi-can-to-pre-sen-te?12Hh
Fueu-na-tar-de-len-ta-del-len-to-ve-ra-no.12Gg
Res-pon-día-la-fuen-te:6Hh
No-re-cuer-doher-ma-na6Ii
mas-sé-que-tu-co-pla-pre-sen-tees-le-ja-na.12Ii
Fuees-ta-mis-ma-tar-de:-mi-cris-tal-ver-tí-a12Ff
co-mohoy-so-breel-már-mol-su-mo-no-to-ní-a.12Ff
¿Re-cuer-das-her-ma-no?...-Los-mir-tos-ta-la-res12Jj
que-ves-som-bre-a-ban-los-cla-ros-can-ta-res12Jj
quees-cu-chas.-Del-ru-bio-co-lor-de-la-lla-ma12Kk
el-fru-to-ma-du-ro-pen-dí-aen-la-ra-ma12Kk
lo-mis-mo-quea-ho-ra.-¿Re-cuer-das-her-ma-no?...12Gg
Fuees-ta-mis-ma-len-ta-tar-de-de-ve-ra-no.12Gg
—N-o-sé-qué-me-di-ce-tu-co-pla-rien-te12Hh
deen-sue-ños-le-ja-nos-her-ma-na-la-fuen-te.12Hh
Yo-sé-que-tu-cla-ro-cris-tal-dea-le-grí-a12Ff
ya-su-po-del-ár-bol-la-fru-ta-ber-me-ja;12Ll
yo-sé-quees-le-ja-na-laa-mar-gu-ra-mí-a12Ff
que-sue-ñaen-la-tar-de-de-ve-ra-no-vie-ja.12Ll
Yo-sé-que-tus-be-llos-es-pe-jos-can-to-res12Mm
co-pia-ron-an-ti-guos-de-li-rios-dea-mo-res:12Mm
mas-cuén-ta-me-fuen-te-de-len-guaen-can-ta-da12Nn
cuén-ta-me-mia-le-gre-le-yen-daol-vi-da-da.12Nn
—Y-o-no-sé-le-yen-das-dean-ti-guaa-le-grí-a13Ff
si-nohis-to-rias-vie-jas-de-me-lan-co-lí-a.12Ff
Fueu-na-cla-ra-tar-de-del-len-to-ve-ra-no...12Gg
Tú-ve-ní-as-so-lo-con-tu-pe-naher-ma-no;12Gg
tus-la-bios-be-sa-ron-mi-lin-fa-se-re-na12Ññ
yen-la-cla-ra-tar-de-di-je-ron-tu-pe-na.12Ññ
Di-je-ron-tu-pe-na-tus-la-bios-quear-dí-an;12Oo
la-sed-quea-ho-ra-tie-nen-en-ton-ces-te-ní-an.13Oo
—A-diós-pa-ra-siem-pre-la-fuen-te-so-no-ra12Ee
del-par-que-dor-mi-doe-ter-na-can-to-ra.11Ee
A-diós-pa-ra-siem-pre;-tu-mo-no-to-ní-a12Ff
fuen-tees-más-a-mar-ga-que-la-pe-na-mí-a.12Ff
Re-chi-nóen-la-vie-ja-can-ce-la-mi-lla-ve;12Cc
con-a-grio-ru-ï-doa-brió-se-la-puer-ta11Dd
dehie-rro-mo-ho-so-yal-ce-rrar-se-gra-ve11Cc
so-nóen-el-si-len-cio-de-la-tar-de-muer-ta.12Dd