Métrica y rima del poema A Sara

A Sara

de Ramón López Velarde

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
A-SA-RA3Aa
A-J.-de-j.-Nú-ñez-y-Do-mín-guez11Bb
A-mi-pa-so-yal-a-zar-te-des-pren-dis-te12Cc
co-moel-fru-to-más-pro-fa-no8Dd
que-pu-die-ra-con-ce-der-me-la-be-né-vo-la13Ee
ac-ti-tud-dees-te-ve-ra-no.8Dd
(Blon-da-Sa-rau-vaen-sa-zón:-mia-pe-go-fran-co12Ff
a-tu-per-so-nahoy-mein-ci-ta8Gg
a-bur-lar-me-de-mia-yer-por-lai-nau-di-ta12Gg
bue-na-fe-con-que-cre-í-mi-sos-pe-cho-sa12Hh
vo-ca-ción-la-deun-le-vi-ta).8Gg
Sa-ra-Sa-ra:-e-res-fle-xi-ble-cual-lahon-da12Ii
de-Da-vid-y-con-tun-den-te8Jj
co-moel-lí-ri-co-gui-ja-rro-del-man-ce-bo;12Kk
y-das-pa-ra-le-la-men-te8Jj
u-na-tor-tu-ra-dehie-loyu-na-com-bus-tión-de-pi-ra;14Ll
y-sien-vér-ti-go-dea-bis-mo-tu-pe-lo-se-des-ma-de-ja16Mm
to-da-ví-a-con-bra-zohe-roi-co9Nn
yen-ca-í-daa-ce-le-ra-da-sos-tie-nes-a-tu-pa-re-ja.16Mm
Sa-ra-Sa-ra-go-lo-si-na-deho-ras-mue-lles;12Ññ
ra-ci-mo-co-pio-soy-mag-no-de-pro-mi-sión-que-fa-ti-gas.16Oo
el-dor-so-de-dos-he-bre-os:8Pp
siem-pre-te-se-an-a-mi-gas8Oo
la-lla-ma-ra-da-del-sol-y-del-cla-vel;-si-tu-bra-va15Qq
ar-qui-tec-tu-ra-se-rom-pe-co-moun-hi-loin-con-sis-ten-te16Jj
que-ba-jo-la-tie-rra-ló-bre-ga9Rr
es-téin-có-lu-me-tu-fren-te;8Jj
y-que-re-ful-ja-tu-blon-da-me-le-na-co-mo-te-so-ro16Ss
es-con-di-do;-y-que-se-guar-den-in-dem-nes-co-mo-re-al-se-llo18Tt
tus-bra-zos-y-la-co-lum-na8Uu
de-tu-cue-llo.4Tt