Métrica y rima del poema A la fortuna

A la fortuna

de Jorge Manrique

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
I2Aa
For-tu-na-no-mea-me-na-ces8Bb
ni-me-nos-me-mues-tres-ges-to8Cc
mu-cho-du-ro4Dd
que-tus-gue-rras-y-tus-pa-ces8Bb
co-noz-co-bien-y-por-es-to8Cc
no-me-cu-ro;4Dd
an-tes-to-mo-más-de-nue-do8Ee
pues-tan-toal-ma-cén-de-ma-les8Ff
has-gas-ta-do4Gg
aun-que-tú-me-po-nes-mie-do8Ee
di-cien-do-que-los-mor-ta-les8Ff
has-guar-da-do.4Gg
I-I2Hh
Y-¿qué-más-pue-de-pa-sar8Ii
do-lor-mor-tal-ni-pa-sión7Jj
de-nin-gún-ar-te5Kk
quehe-rir-ya-tra-ve-sar7Ii
por-me-dio-mi-co-ra-zón7Ll
de-ca-da-par-te?5Kk
Pues-u-na-co-sa-di-rí-a8Mm
yen-tien-do-que-la-ju-ra-se8Nn
sin-men-tir:4Ññ
que-nin-gún-gol-pe-ven-drí-a8Mm
que-por-o-tro-noa-cer-ta-se8Nn
a-mehe-rir.4Ññ
I-I-I3Hh
¿Pien-sas-tú-que-no-soy-muer-to8Oo
por-no-ser-to-das-de-muer-te8Pp
mis-he-ri-das?4Qq
Pues-sa-be-que-pue-de-cier-to8Oo
a-ca-bar-lo-me-nos-fuer-te8Pp
mu-chas-vi-das;4Qq
mas-es-táen-mi-fe-mi-vi-da8Rr
y-mi-fees-táen-el-vi-vir8Ññ
de-qui-en-me-pe-na;6Ss
a-sí-que-de-mihe-ri-da7Rr
yo-nun-ca-pue-do-mo-rir8Ññ
si-no-dea-je-na.5Ss
IV2Tt
Y-pues-es-to-vis-to-tie-nes8Uu
que-ja-más-po-drás-con-mi-go8Vv
por-he-rir-me4Ww
tor-naa-ho-raa-dar-me-bie-nes8Uu
por-que-ten-gas-por-a-mi-go8Vv
hom-bre-tan-fir-me;5Ww
mas-noes-tal-tu-ca-li-dad8Xx
pa-ra-queha-gas-mi-rue-go7Yy
ni-po-drás3Zz
quehay-muy-gran-con-tra-rie-dad8Xx
por-que-tú-te-mu-das-lue-go;8Yy
yo-ja-más.3
V2
Y-pues-ser-bue-nos-a-mi-gos8
por-tu-ma-la-con-di-ción7
no-po-de-mos4
tor-ne-mos-co-moe-ne-mi-gos8
aes-ta-nues-tra-cues-tión6
y-por-fie-mos;4
en-la-cual-si-no-me-ven-ces8
yo-que-do-por-ven-ce-dor8
co-no-ci-do;4
pues-dí-go-te-que-co-mien-ces8
y-no-de-boha-ber-te-mor8
pues-te-con-vi-do.5
VI2Aa
Que-ya-las-ar-mas-pro-bé7
pa-ra-me-jor-de-fen-der-me8
y-más-guar-dar-me5
y-la-fe-so-laha-llé6
que-de-ti-pue-de-va-ler-me8
y-de-fen-sar-me;5
mas-es-ta-so-la-sa-brás7
que-no-só-lo-mees-de-fen-sa8
mas-vic-to-ria:4
a-sí-que-tú-lle-va-rás7
dees-te-de-ba-te-lao-fen-sa;8
yo-la-glo-ria4
VI-I2Hh
De-los-da-ños-que-mehas-he-cho8
tan-to-tiem-po-gue-rre-an-do39
con-tra-mí4
me-que-da-só-loun-pro-ve-cho8
por-que-soy-más-es-for-za-do8Gg
con-tra-ti;4
y-co-noz-co-bien-tus-ma-ñas8
yen-pen-san-do-tú-la-co-sa8
ya-laen-tien-do4
y-ve-o-có-mo-meen-ga-ñas;8
mas-mi-fees-tan-por-fio-sa.7
que-loa-tien-do.4
VI-I-I3Hh
Y-en-tien-do-bien-tus-ma-ne-ras9
y-tus-ha-la-gos-trai-do-res8
nun-ca-bue-nos4
que-nun-ca-son-ver-da-de-ras8
yen-es-te-ca-so-dea-mo-res8
mu-cho-me-nos;4
ni-tam-po-co-muya-gu-das7
ni-de-gran-po-der-ni-fuer-za8
pues-sa-be-mos4
que-te-vuel-ves-y-te-mu-das;8
mas-A-mor-nos-man-day-fuer-za8
quees-pe-re-mos.4
IX2
Que-tus-en-ga-ños-noen-ga-ñan8
si-noal-quea-mor-de-si-gual8
tie-ney-pren-de;4
queal-mu-da-ble-nun-ca-da-ñan8
por-que-to-mael-bien-yel-mal8
no-loa-tien-de.4
Es-tos-me-ven-gan-de-ti:8
pe-ro-noes-pa-raa-le-grar-me8
tal-ven-gan-za4
que-pues-túhe-ris-tea-mí7
yo-te-ní-a-que-ven-gar-me8
por-mi-lan-za.4
X2
Mas-ven-gan-za-que-no-pue-de8
-sin-la-fir-me-za-que-brar-10Ii
ser-to-ma-da4
más-con-ten-to-soy-que-que-de8
mihe-ri-da-sin-ven-gar7Ii
que-no-ven-ga-da;5
mas-con-to-dohe-gran-pla-cer8
por-que-tor-nan-tus-bo-nan-zas8
y-noes-pe-ran4
ni-du-ran-en-su-que-rer8
a-que-vuel-van-tus-mu-dan-zas8
y-que-mue-ran.4
XI2Aa
CA-BO2
Des-dea-quí-te-de-sa-fí-o8
a-fue-go-san-gre-yahie-rro7
en-es-ta-gue-rra;5
pues-en-tus-bie-nes-no-fí-o8
no-qui-e-roes-pe-rar-más-ye-rro9
de-qui-en-ye-rra:5
que-qui-en-tan-tas-ve-ces-mien-te9
aun-que-ya-di-ga-ver-dad8Xx
noes-de-cre-er;5
pues-ai-ra-do-ni-pla-cien-te8
tu-ges-to-mi-vo-lun-tad8Xx
no-qui-e-re-ver.6