Métrica y rima del poema A la patria

A la patria

de José de Espronceda

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
¡Cuán-so-li-ta-ria-la-na-ción-queun-dí-a11Aa
Po-bla-rain-men-sa-gen-te7Bb
La-na-ción-cu-yoim-pe-rio-seex-ten-dí-a11Aa
Del-O-ca-soal-O-rien-te!7Bb
¡Lá-gri-mas-vier-tes-in-fe-liz-a-ho-ra11Cc
So-be-ra-na-del-mun-do7Dd
Y-na-die-de-tu-faz-en-can-ta-do-ra11Cc
Bo-rrael-do-lor-pro-fun-do!7Dd
Os-cu-ri-dad-y-lu-to-te-ne-bro-so11Ee
En-ti-ver-tió-la-muer-te7Ff
Y-en-su-fu-ror-el-dés-po-ta-sa-ño-so12Ee
Se-com-pla-cióen-tu-suer-te.7Ff
No-per-do-nó-loher-mo-so-pa-tria-mí-a;11Aa
Ca-yóel-jo-ven-gue-rre-ro7Gg
Ca-yóel-an-cia-noy-la-se-gur-im-pí-a11Aa
Ma-ne-jó-pla-cen-te-ro.7Gg
So-la-ra-bia-ca-yó-la-vir-gen-pu-ra11Hh
Del-dés-po-ta-som-brí-o7Ii
Co-moe-clip-sa-la-ro-sa-suher-mo-su-ra11Hh
En-el-sol-del-es-tí-o.7Ii
¡Oh-vo-so-tros-del-mun-doha-bi-ta-do-res11Jj
Con-tem-plad-mi-tor-men-to!7Kk
¿I-gua-lar-se-po-drán-¡ah!-qué-do-lo-res11Jj
Al-do-lor-que-yo-sien-to?7Kk
Yo-des-te-rra-do-de-la-pa-tria-mí-a11Aa
Deu-na-pa-tria-quea-do-ro7Ll
Per-di-da-mi-ro-su-pri-mer-va-lí-a11Aa
Y-sus-des-gra-cias-llo-ro.7Ll
Hi-jos-es-pú-re-os-yel-fa-tal-ti-ra-no12Mm
Sus-hi-jos-han-per-di-do7Nn
Y-en-cam-po-de-do-lor-su-fér-til-lla-no12Mm
Tie-nen-¡ay!-con-ver-ti-do.7Nn
Ten-dió-sus-bra-zos-laa-gi-ta-daEs-pa-ña11Ññ
Sus-hi-jos-im-plo-ran-do;7Oo
Sus-hi-jos-fue-ron-mas-trai-do-ra-sa-ña11Ññ
Des-ba-ra-tó-su-ban-do.7Oo
¿Qué-sehi-cie-ron-tus-mu-ros-to-rre-a-dos?11Pp
¡Oh-mi-pa-tria-que-ri-da!7Qq
¿Dón-de-fue-ron-tus-hé-ro-es-es-for-za-dos12Pp
Tues-pa-da-no-ven-ci-da?7Qq
¡Ay!-de-tus-hi-jos-en-lahu-mil-de-fren-te11Bb
Es-táel-ru-bor-gra-ba-do;7Rr
A-sus-o-jos-ca-í-dos-tris-te-men-te11Bb
El-llan-toes-táa-gol-pa-do.7Rr
Un-tiem-poEs-pa-ña-fue:-cien-hé-ro-es-fue-ron12Ss
En-tiem-pos-de-ven-tu-ra7Hh
Y-las-na-cio-nes-tí-mi-das-la-vie-ron11Ss
Vis-to-saen-her-mo-su-ra.7Hh
Cual-ce-dro-queen-el-Lí-ba-no-seos-ten-ta11Tt
Su-fren-te-see-le-va-ba;7Uu
Co-moel-true-noa-la-vir-gen-a-me-dren-ta11Tt
Su-voz-las-a-te-rra-ba.7Uu
Mas-o-ra-co-mo-pie-draen-el-de-sier-to11Vv
Ya-ces-de-sam-pa-ra-da7Ww
Y-el-jus-to-des-gra-cia-do-va-gain-cier-to12Vv
A-lláen-tie-rraa-par-ta-da.7Ww
Cu-bren-suan-ti-gua-pom-pay-po-de-rí-o11Ii
Po-bre-yer-ba-ya-re-na7Xx
Y-el-e-ne-mi-go-que-tem-blóa-su-brí-o12Ii
Bur-lay-go-zaen-su-pe-na.7Xx
Vír-ge-nes-des-tren-zad-la-ca-be-lle-ra11Yy
Y-dad-laal-va-go-vien-to;7Kk
A-com-pa-ñad-con-ar-pa-las-ti-me-ra11Yy
Mi-lú-gu-bre-la-men-to.7Kk
Des-te-rra-dos-¡oh-Dios!-de-nues-tros-la-res11Zz
Llo-re-mos-due-lo-tan-to.7
¿Qui-én-cal-ma-rá-¡ohEs-pa-ña!-tus-pe-sa-res?12Zz
¿Qui-én-se-ca-rá-tu-llan-to?8
Lon-dres-18294