Métrica y rima del poema Al sol

Al sol

de José de Espronceda

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
Pa-rayó-ye-me-¡oh-Sol!-yo-te-sa-lu-do11Aa
Y-es-tá-ti-coan-te-ti-mea-tre-voaha-blar-te;12Bb
Ar-dien-te-co-mo-tú-mi-fan-ta-sí-a11Cc
A-rre-ba-ta-daen-an-sia-dead-mi-rar-te11Bb
In-tré-pi-das-a-ti-sus-a-las-guí-a.11Cc
¡O-ja-lá-que-mia-cen-to-po-de-ro-so11Dd
Su-bli-me-re-so-nan-do7Ee
Del-true-no-pa-vo-ro-so7Dd
La-te-me-ro-sa-voz-so-bre-pu-jan-do11Ee
¡Oh-sol!-a-ti-lle-ga-ra7Ff
Y-en-me-dio-de-tu-cur-so-te-pa-ra-ra!12Ff
¡Ah!-si-la-lla-ma-que-mi-men-tea-lum-bra11Gg
Die-ra-tam-bién-suar-dor-a-mis-sen-ti-dos11Hh
Al-ra-yo-ven-ce-dor-que-los-des-lum-bra11Gg
Los-an-he-lan-tes-o-jos-al-za-rí-a11Cc
Y-en-tu-sem-blan-te-fúl-gi-doa-tre-vi-dos12Hh
Mi-ran-do-sin-ce-sar-los-fi-ja-rí-a.11Cc
¡Cuán-to-siem-pre-tea-mé-sol-re-ful-gen-te!11Ii
¡Con-qué-sen-ci-lloan-he-lo7Jj
Sien-do-ni-ñoi-no-cen-te7Ii
Se-guir-tean-sia-baen-el-ten-di-do-cie-lo11Jj
Y-ex-tá-ti-co-te-ví-a8Cc
Y-en-con-tem-plar-tu-luz-meem-be-be-cí-a!12Cc
De-los-do-ra-dos-lí-mi-tes-deO-rien-te11Ii
Que-ci-ñeel-ri-coen-per-las-O-ce-a-no11Kk
Al-tér-mi-noa-som-bro-so-deOc-ci-den-te11Ii
Las-or-las-de-tuar-dien-te-ves-ti-du-ra11Ll
Tien-des-en-pom-paau-gus-to-so-be-ra-no11Kk
Y-el-mun-do-ba-ñas-en-tu-lum-bre-pu-ra.12Ll
Ví-vi-do-lan-zas-de-tu-fren-teel-dí-a11Cc
Y-al-may-vi-da-del-mun-do8Mm
Tu-dis-coen-paz-ma-jes-tuo-soen-ví-a10Cc
Plá-ci-doar-dor-fe-cun-do7Mm
Y-tee-le-vas-triun-fan-te7Nn
Co-ro-na-de-los-or-bes-cen-te-llan-te.11Nn
Tran-qui-lo-su-bes-del-ce-nit-do-ra-do11Ññ
Al-re-gio-tro-noen-la-mi-tad-del-cie-lo11Jj
De-vi-vas-lla-mas-yes-plen-dor-or-na-do11Ññ
Y-re-pri-mes-tu-vue-lo.7Jj
Y-des-dea-llí-tu-fúl-gi-da-ca-rre-ra11Oo
Rá-pi-do-pre-ci-pi-tas7Pp
Y-tu-ri-caen-cen-di-da-ca-be-lle-ra11Oo
En-el-se-no-del-mar-tré-mu-laa-gi-tas11Pp
Y-tues-plen-dor-seo-cul-ta7Qq
Y-el-ya-pa-sa-do-dí-a8Cc
Con-o-tros-mil-lae-ter-ni-dad-se-pul-ta.11Qq
¡Cuán-tos-si-glos-sin-fin-cuán-tos-has-vis-to11Rr
En-sua-bis-moin-son-da-ble-des-plo-mar-se!11Ss
¡Cuán-ta-pom-pa-gran-de-zay-po-de-rí-o11Tt
Deim-pe-rios-po-pu-lo-sos-di-si-par-se!11Ss
¿Qué-fue-ron-an-te-ti?-Del-bos-queum-brí-o11Tt
Se-cas-y-le-ves-ho-jas-des-pren-di-das11Uu
Queen-cír-cu-lo-se-me-cen7Vv
Y-al-fu-ror-deA-qui-lón-de-sa-pa-re-cen.12Vv
Li-bre-tú-de-la-có-le-ra-di-vi-na11Ww
Vis-tea-ne-gar-seel-u-ni-ver-soen-te-ro11Xx
Cuan-do-las-a-guas-por-Je-ho-vá-lan-za-das12Yy
Im-pe-li-das-del-bra-zo-jus-ti-cie-ro11Xx
Y-a-ma-res-por-los-vien-tos-des-pe-ña-das12Yy
Bra-mó-la-tem-pes-tad;-re-tum-bóen-tor-no11Zz
El-ron-co-true-noy-con-tem-blor-cru-jie-ron11
Los-e-jes-de-dia-man-te-de-la-tie-rra;11
Mon-tes-y-cam-pos-fue-ron7
Al-bo-ro-ta-do-mar-tum-ba-del-hom-bre.11
Sees-tre-me-cióel-pro-fun-do;7Mm
Y-en-ton-ces-tú-co-mo-Se-ñor-del-mun-do12Mm
So-bre-la-tem-pes-tad-tu-tro-noal-za-bas11
Ves-ti-do-de-ti-nie-blas7
Y-tu-faz-en-gre-í-as7
Y-ao-tros-mun-dos-en-paz-res-plan-de-cí-as.12
Y-o-tra-vez-nue-vos-si-glos8
Vis-te-lle-gar-huir-des-va-ne-cer-se10
En-re-mo-li-noe-ter-no-cual-las-o-las11
Lle-gan-sea-gol-pan-yhu-yen-deO-ce-a-no11Kk
Y-tor-nan-o-tra-vez-a-su-ce-der-se;11
Mien-train-mu-ta-ble-tú-so-loy-ra-dian-te11Nn
¡Oh-sol!-siem-pre-tee-le-vas7
Y-e-da-des-mil-y-mil-hue-llas-triun-fan-te.12Nn
¿Y-ha-brás-de-ser-e-ter-noi-nex-tin-gui-ble12
Sin-que-nun-ca-ja-más-tuin-men-saho-gue-ra11Oo
Pier-da-su-res-plan-dor-siem-prein-can-sa-ble11
Au-daz-si-gui-en-do-tuin-mor-tal-ca-rre-ra12Oo
Hun-dir-se-las-e-da-des-con-tem-plan-do11Ee
Y-so-loe-ter-no-pe-re-nal-su-bli-me11
Mo-nar-ca-po-de-ro-so-do-mi-nan-do?11Ee
No-que-tam-bién-la-muer-te7
Si-de-le-jos-te-si-gue7
No-me-nos-an-he-lan-te-te-per-si-gue.11
¿Qui-én-sa-be-si-tal-vez-po-bre-des-te-llo12
E-res-tú-deo-tro-sol-queo-trou-ni-ver-so11
Ma-yor-queel-nues-troun-dí-a7Cc
Con-do-ble-res-plan-dor-es-cla-re-cí-a!!!11Cc
Go-za-tu-ju-ven-tud-y-tuher-mo-su-ra11Ll
¡Oh-sol!-que-cuan-doel-pa-vo-ro-so-dí-a11Cc
Lle-gue-queel-or-bees-ta-lley-se-des-pren-da11
De-la-po-ten-te-ma-no7Kk
Del-Pa-dre-So-be-ra-no7Kk
Y-a-lláa-lae-ter-ni-dad-tam-bién-des-cien-da12
Des-he-choen-mil-pe-da-zos-des-tro-za-do11Ññ
Y-en-pié-la-gos-de-fue-go8
En-vuel-to-pa-ra-siem-prey-se-pul-ta-do11Ññ
De-cien-tor-men-tas-al-ho-rri-blees-truen-do11
En-ti-nie-blas-sin-fin-tu-lla-ma-pu-ra11Ll
En-ton-ces-mo-ri-rá.-No-che-som-brí-a11Cc
Cu-bri-ráe-ter-na-la-ce-les-te-cum-bre;11
Niaun-que-da-rá-re-li-qui-a-de-tu-lum-bre!!!12