Métrica y rima del poema Autobiografía

Autobiografía

de Julián del Casal

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
Na-cíen-Cu-ba.-El-sen-de-ro-de-la-vi-da12Aa
Fir-mea-tra-vie-so-con-li-ge-ro-pa-so.11Bb
Sin-queen-cor-ve-mies-pal-da-vi-go-ro-sa11Cc
La-car-gaa-bru-ma-do-ra-de-los-a-ños.11Dd
Al-pa-sar-por-las-ver-des-a-la-me-das11Ee
Co-gi-do-tier-na-men-te-de-la-ma-no11Ff
Mien-tras-cor-ta-ba-las-fra-gan-tes-flo-res11Gg
O-be-bí-a-la-lum-bre-de-los-as-tros11Hh
Vi-la-Muer-te-cual-pér-fi-do-ban-di-do11Ii
A-ba-lan-zar-se-rau-daan-te-mi-pa-so11Bb
Y-he-rir-a-mis-a-man-tes-com-pa-ñe-ros12Jj
De-ján-do-meen-el-mun-do-so-li-ta-rio.11Kk
¡Cuán-di-fí-cil-me-fue-mar-char-sin-guí-a!11Ll
¡Cuán-tos-es-co-llos-an-te-mí-seal-za-ron!11Mm
¡Cuán-ás-pe-ras-ha-llé-to-das-las-cues-tas!11Nn
Y-¡cuán-ló-bre-gos-to-dos-los-es-pa-cios!11Ññ
¡Cuán-tas-ve-ces-laes-tre-lla-ma-tu-ti-na11Oo
A-lum-bró-con-ful-go-res-ar-gen-ta-dos11Pp
Lahue-llaen-san-gren-ta-da-que-mi-plan-ta10Qq
I-ba-de-jan-doen-los-de-sier-tos-cam-pos11Rr
Re-co-rri-dos-en-no-ches-tor-men-to-sas11Ss
En-treel-fra-gor-ho-rrí-so-no-del-ra-yo11Tt
Ba-jo-las-go-tas-frí-as-de-la-llu-via11Uu
Y-a-la-luz-fu-ne-ral-de-los-re-lám-pa-gos!13Vv
Mi-ju-ven-tud-he-ri-da-ya-de-muer-te11Ww
Em-pie-zaa-a-go-ni-zar-en-tre-mis-bra-zos.12Xx
Sin-que-la-pue-dan-re-a-ni-mar-mis-be-sos12Yy
Sin-que-la-pue-dan-con-so-lar-mis-can-tos.11Zz
Y-al-ver-en-su-sem-blan-te-ca-da-vé-ri-co13
De-sus-pu-pi-las-el-ful-gor-o-pa-co11
I-gual-al-deun-es-pe-jo-des-bru-ñi-do11Ii
Sien-to-queel-co-ra-zón-su-bea-mis-la-bios11
Cual-sien-mi-pe-cho-la-ro-di-llahin-ca-ra11
Jo-ven-ti-tán-de-miem-bros-a-ce-ra-dos.11Pp
Pa-raol-vi-dar-en-ton-ces-las-tris-te-zas11
Que-co-mo-nu-be-de-vo-ra-ces-pá-ja-ros12
Al-fru-to-deo-roen-tre-las-ver-des-ra-mas11
De-jan-mi-co-ra-zón-des-pe-da-za-do11
Re-fú-gio-me-del-Ar-teen-los-mis-te-rios11
O-de-laher-mo-saAs-pa-siaen-tre-los-bra-zos11Xx
Guar-do-siem-preen-el-fon-do-de-mial-ma10
Cual-hos-tia-blan-caen-cá-liz-cin-ce-la-do11
La-pu-rí-si-ma-fe-de-mis-ma-yo-res11Gg
Que-por-e-llaen-los-tiem-pos-le-gen-da-rios11
Su-bie-ron-a-la-pi-ra-del-mar-ti-rio11
Con-su-fir-me-zahe-roi-ca-de-cris-tia-nos11
Laes-pe-ran-za-del-cie-loen-las-mi-ra-das11
Y-el-per-dón-ge-ne-ro-soen-tre-los-la-bios.12
Mies-pí-ri-tu-vo-lu-ble-yen-fer-mi-zo11
Lle-no-de-la-nos-tal-gia-del-pa-sa-do11
O-raan-siael-ru-mor-de-las-ba-ta-llas10
O-ra-la-paz-de-si-len-cio-so-claus-tro11
Has-ta-que-pue-da-des-po-jar-seun-dí-a11Ll
Co-moun-men-di-go-del-pos-trer-an-dra-jo11
Del-pe-sar-que-de-ja-ron-en-su-se-no11
Los-di-fun-tos-en-sue-ños-a-bor-ta-dos.11Pp
In-di-fe-ren-tea-to-do-lo-vi-si-ble11
Niel-mal-mea-tra-e-nian-teel-bien-meex-ta-sio11
Co-mo-si-den-tro-de-mi-ser-lle-va-ra11
El-ca-dá-ver-deun-Dios-¡de-mien-tu-sias-mo!11
Li-bre-dea-bru-ma-do-ras-am-bi-cio-nes11
So-por-to-de-la-vi-dael-ru-do-far-do11
Por-que-mea-lien-tael-for-mi-da-bleor-gu-llo11
De-vi-vir-nien-vi-dio-so-nien-vi-dia-do11
Per-si-gui-en-do-fan-tás-ti-cas-vi-sio-nes12
Mien-tras-sea-rras-tran-o-tros-por-el-fan-go11
Pa-raex-tra-er-un-á-to-mo-deo-ro10
Del-fon-do-pes-ti-len-te-deun-pan-ta-no.11Ff