Métrica y rima del poema España en paz

España en paz

de Antonio Machado

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
En-mi-rin-cón-mo-ru-no-mien-tras-re-pi-que-te-a14Aa
el-a-gua-de-la-siem-bra-ben-di-taen-los-cris-ta-les14Bb
yo-pien-soen-la-le-ja-naEu-ro-pa-que-pe-le-a13Aa
el-fie-ro-nor-teen-vuel-toen-llu-vias-o-to-ña-les.13Bb
Don-de-com-ba-ten-ga-los-in-gle-ses-y-teu-to-nes14Cc
a-lláen-la-vie-ja-Flan-des-yen-u-na-tar-de-frí-a14Dd
so-bre-ji-ne-tes-ca-rros-in-fan-tes-y-ca-ño-nes14Cc
pon-drá-la-llu-viael-ve-lo-de-su-me-lan-co-lí-a.14Dd
En-vol-ve-rá-la-nie-blael-ro-joex-po-lia-rio12Ee
—s-or-di-na-gris-al-fé-rre-o-cla-ror-del-cam-pa-men-to—;17Ff
las-bru-mas-de-la-Man-cha-ca-e-rán-co-moun-su-da-rio15Ee
de-la-fla-men-ca-du-na-so-breel-fan-gal-san-grien-to.14Gg
Un-Cé-sar-haor-de-na-do-las-tro-pas-de-Ger-ma-nia14Hh
con-trael-fran-cés-a-va-ro-yel-tris-te-mos-co-vi-ta14Ii
yo-sóhos-ti-gar-la-ru-bia-pan-te-ra-de-Bri-ta-nia.14Hh
Me-dio-pla-ne-taen-ar-mas-con-trael-teu-tón-mi-li-ta.14Ii
¡Se-ñor?-La-gue-rraes-ma-lay-bár-ba-ra;-la-gue-rra13Jj
o-dia-da-por-las-ma-dres-las-al-mas-en-ti-gre-ce;14Kk
mien-tras-la-gue-rra-pa-sa-¿qui-én-sem-bra-rá-la-tie-rra?15Jj
¿Qui-én-se-ga-rá-laes-pi-ga-que-ju-nioa-ma-ri-lle-ce?15Kk
Al-bión-a-ce-chay-ca-za-las-qui-llas-en-los-ma-res;14Ll
Ger-ma-niaa-rrui-na-tem-plos-mo-ra-das-y-ta-lle-res;14Mm
la-gue-rra-po-neun-so-plo-dehie-loen-los-ho-ga-res13Ll
yel-ham-breen-los-ca-mi-nos-yel-llan-toen-las-mu-je-res.14Mm
Es-bár-ba-ra-la-gue-rray-tor-pey-re-gre-si-va;13Nn
¿por-quéo-tra-vez-aEu-ro-paes-ta-san-grien-ta-ra-cha13Ññ
que-sie-gael-al-mayes-ta-lo-cu-raa-co-me-ti-va?13Nn
¿por-quéo-tra-vez-el-hom-bre-de-san-gre-seem-bo-rra-cha?14Ññ
La-gue-rra-nos-de-vuel-ve-las-po-dres-y-las-pes-tes14Oo
del-ul-tra-mar-cris-tia-no;-el-vér-ti-go-deho-rro-res14Pp
que-tra-joA-ti-laaEu-ro-pa-con-sus-fe-ro-ces-hues-tes;14Oo
las-hor-das-mer-ce-na-rias-los-pú-ni-cos-ren-co-res;14Pp
la-gue-rra-nos-de-vuel-ve-los-muer-tos-mi-le-na-rios14Qq
de-cí-clo-pes-cen-tau-ros-He-ra-cles-y-Te-se-os;14Rr
la-gue-rra-re-su-ci-ta-los-sue-ños-ca-ver-na-rios14Qq
del-hom-bre-con-pe-lu-dos-ma-mu-tes-gi-gan-te-os.14Rr
¿Y-bien?-El-mun-doen-gue-rrayen-paz-Es-pa-ña-so-la.13Ss
¡Sa-lud-oh-buen-Qui-ja-no!-Por-sies-te-ges-toes-tu-yo14Tt
yo-te-sa-lu-do.-¡Sal-ve!-Sa-lud-paz-es-pa-ño-la14Ss
si-noe-res-paz-co-bar-de-si-no-des-dén-yor-gu-llo.14Uu
Sie-res-des-dén-yor-gu-llo-va-lor-de-ti;-si-bru-ñes14Vv
en-e-sa-paz-va-lien-te-laen-mo-he-ci-daes-pa-da14Ww
pa-ra-te-ner-la-lim-pia-sin-ta-cha-cuan-doem-pu-ñes14Vv
el-ar-ma-de-tu-vie-ja-pa-no-pliaa-rrin-co-na-da;14Ww
si-pu-les-ya-ci-ca-las-tus-hie-rros-pa-raun-dí-a14Dd
ves-tir-de-luz-yer-gui-da:-He-mea-quí-pues-Es-pa-ña14Xx
en-al-may-cuer-po-to-da-pa-rau-na-gue-rra-mí-a14Dd
he-mea-quí-pues-ves-ti-da-pa-ra-la-pro-piaha-za-ña14Xx
de-cir-pa-ra-que-di-ga-qui-en-oi-ga:-Es-voz-noes-e-co16Yy
el-buen-man-che-goha-bla-pa-la-bras-de-cor-du-ra13Zz
pa-re-ce-queel-hi-dal-goa-mo-ja-ma-doy-se-co13Yy
en-tróen-ra-zón-y-tie-nees-pa-daa-la-cin-tu-ra;13Zz
en-ton-ces-paz-deEs-pa-ña-yo-te-sa-lu-do.12
Sie-res2Mm
ver-gü-en-zahu-ma-na-dee-sos-ren-co-res-ca-be-zu-dos15
con-que-se-ma-tan-mi-les-dea-va-ros-mer-ca-de-res14Mm
so-bre-la-ma-dre-tie-rra-que-los-pa-rió-des-nu-dos;14
si-sa-bes-có-moEu-ro-paen-te-ra-sea-ne-ga-ba13
en-u-na-paz-sin-al-maen-un-a-fán-sin-vi-da13
y-queu-na-ca-len-tu-ra-cruel-laa-ni-qui-la-ba13
quees-hoy-la-fie-bre-dees-ta-pe-le-a-fra-tri-ci-da;14
si-sa-bes-quee-sos-pue-blos-a-rro-jan-sus-ri-que-zas14
al-mar-yal-fue-go--sen-tir-seher-ma-nos11
un-dí-aan-teel-di-vi-noal-tar-de-la-po-bre-za13
ga-ba-chos-y-tu-des-cos-la-ti-nos-y-bri-ta-nos14
en-ton-ces-paz-deEs-pa-ña-tam-bién-yo-te-sa-lu-do14
ya-ti-laEs-pa-ña-fuer-te-sien-es-ta-paz-ben-di-ta14Ii
en-tu-des-de-ñoes-cul-pes-co-mo-so-breun-es-cu-do14
dos-o-jos-quea-vi-zo-ran-yun-ce-ño-que-me-di-ta.14Ii
Ba-e-za-10-de-No-viem-bre-de-101411