Métrica y rima del poema Libro de Buen Amor 14

Libro de Buen Amor 14

de Juan Ruiz Arcipreste de Hita

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
Co-mo-di-seel-sa-bio-co-sa-du-rae-fuer-te12Aa
es-de-xar-la-cos-tum-breel-fa-doet-la-suer-te;12Aa
la-cos-tum-brees-o-tra-na-tu-ra-çier-ta-men-te13Bb
a-pe-nas-non-se-pier-de-fas-ta-que-vie-ne-la-muer-te.15Aa
Et-por-quees-cos-tum-bre-de-man-çe-bos-u-sa-da13Cc
que-rer-siem-pre-te-ner-al-gu-nae-na-mo-ra-da:13Cc
por-a-ver-so-lás-bue-no-del-a-mor-con-a-ma-da14Cc
to-méa-mi-ga-nue-vau-na-due-ñaen-çe-rra-da.12Cc
Due-ña-de-buen-li-na-jee-de-mu-cha-no-ble-sa13Dd
to-do-sa-ber-de-due-ña-sa-be-con-so-ti-le-sa14Dd
cuer-daet-de-buen-se-so-non-sa-be-de-vi-le-sa13Dd
mu-chas-due-ñas-eo-tras-de-buen-sa-ber-las-be-sa.13Dd
De-ta-lla-muya-pues-taet-de-ges-toa-mo-ro-sa12Ee
lo-ça-na-do-ñe-guil-pla-sen-te-ra-fer-mo-sa13Ee
cor-tés-e-me-su-ra-da-fa-la-gue-ra-do-no-sa14Ee
gra-çio-saet-do-na-ble-dea-mor-en-to-da-co-sa.13Ee
Por-a-mor-d'-due-ña-fis'-tro-vas-e-can-ta-res13Ff
sem-bréa-ve-na-lo-ca-ri-be-ra-deE-na-res;12Ff
ver-dat-es-lo-que-di-sen-los-an-ti-guos-re-tra-e-res15Gg
qui-en-en-'l-a-re-nal-siem-bra-non-tri-lla-pe-gu-ja-res.16Ff
Coy-dan-do-la-yoa-ver-en-tre-las-ben-di-tas12Hh
dá-va-le-de-mis-do-nas-non-pa-ños-et-non-çin-tas14Ii
non-cuen-tas-nin-sar-tal-nin-sor-ti-jas-nin-mi-tas13Hh
con-e-lloes-tas-cán-ti-gas-que-son-de-yu-soes-cri-tas.14Hh
Non-qui-so-re-çe-bir-lo-bien-fu-yó-dea-vo-le-sa14Dd
fi-so-de-mí-ba-bie-ca-dis':-«Non-mues-tran-pe-re-sa14Dd
»los-o-mes-en-dar-po-co-por-to-mar-grand-ri-que-sa14Dd
»le-vad-loe-de-sid-le-que-mal-mer-car-non-es-fran-que-sa.15Dd
Et-non-per-de-ré-yoa-Dios-nin-al-su-pa-ra-í-so14Jj
por-pe-ca-do-del-mun-do-quees-som-bra-dea-li-so:13Kk
non-soy-yo-tan-sin-se-so-sial-gohe-pri-so;11Kk
qui-en-to-ma-dar-de-be-dí-se-lo-sa-bioen-vi-so.14Kk
An-sí-con-tes-çióa-mí-con-la-due-ña-de-pres-tar14Ll
co-mo-con-tes-çióal-la-drón-queen-tra-baa-fur-tar;13Ll
que-fa-llóun-grand-mas-tín-co-men-ço-le-de-la-drar14Ll
el-la-drón-por-fur-tar-al-go-co-men-ço-lea-fa-la-gar.16Ll
Lan-çó-me-dio-pan-al-pe-rro-que-tra-í-aen-la-ma-no15Mm
den-troi-ban-las-ga-ra-ças-ba-rrun-to-loel-a-la-no;14Mm
dis':-«Non-qui-e-ro-mal-bo-ca-do-non-se-rí-e-pa-ra-mí-sa-no18Mm
»por-el-pan-deu-na-no-che-non-per-de-ré-quan-to-ga-no.15Mm
Por-po-ca-vian-da-quees-ta-no-che-çe-na-rí-a13Nn
non-per-de-ré-los-man-ja-res-nin-el-pan-de-ca-da-dí-a16Nn
si-yo-tu-mal-pan-co-mie-se-con-e-llo-mea-fo-ga-rí-a16Nn
tú-fur-ta-rí-as-lo-que-guar-doet-yo-grand-trai-çión13Ññ
al-se-ñor-que-me-crió-non-fa-ré-tal-fal-se-dat14Oo
que-tú-fur-tes-su-te-so-ro-que-de-xóen-mi-le-al-dat16Oo
tú-le-va-rís-el-al-go-yo-fa-rí-a-grand-mal-dat:15Oo
ve-te-dea-quí-la-drón-non-qui-e-ro-tu-po-ri-dat.15Oo
Co-men-çó-de-la-drar-mu-choel-mas-tín-e-ra-ma-si-lle-ro16Pp
tan-to-se-gui-óal-la-drón-que-fu-yó-dea-quel-çi-lle-ro:15Pp
a-sí-con-te-çióa-míet-al-mi-buen-men-sa-ge-ro13Pp
con-a-ques-ta-due-ña-cuer-dae-con-lao-tra-pri-me-ro.14Pp
Fue-ron-da-res-bal-dí-os-de-queo-ve-man-si-lla:13Qq
di-xo:-«U-no-coy-dael-ba-yoet-o-tro-loen-si-lla.»13Qq
Re-dre-me-de-la-due-ñaet-cre-í-la-fa-bri-lla13Qq
que-dis':-«Por-lo-per-di-do-non-es-tés-ma-noen-me-gi-lla.»15Qq
Ca-se-gund-vos-he-di-cho-de-tal-ven-tu-ro-se-o14Rr
que-si-lo-fas'-mi-sig-noo-si-mi-mal-a-se-o13Rr
nun-ca-pue-doa-cab-tar-lo-me-dio-que-de-se-o13Rr
por-es-toa-las-ve-ga-das-con-el-a-mor-pe-le-o.14Rr
<&2Ss
ÍN-DI-CE-de-laO-BRA6Tt
>&2Ss