Métrica y rima del poema Libro de Buen Amor 44

Libro de Buen Amor 44

de Juan Ruiz Arcipreste de Hita

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
«É-ra-seun-ca-ça-dor-muy-so-til-pa-ja-re-ro13Aa
fue-sem-brar-ca-ña-mo-nes-en-un-vi-çio-soe-ro13Aa
pa-ra-fa-ser-sus-cuer-das-et-sus-la-sos-et-re-de-ro15Aa
an-da-vael-a-bu-tar-da-çer-caen-el-sen-de-ro.13Aa
Di-xo-la-go-lon-dri-naa-tór-to-las-ea-par-da-les14Bb
e-más-al-a-bu-tar-daes-tas-pa-la-bras-ta-les:13Bb
Co-med-a-ques-ta-se-mien-te-dea-ques-tos-e-ria-les14Bb
quees-a-quí-sem-bra-do-por-nues-tros-gran-des-ma-les.'13Bb
Fe-çie-ron-gran-dees-car-nio-de-lo-que-les-fa-bla-va14Cc
di-xie-ron-que-se-fue-se-que-lo-cu-ra-char-la-va.14Cc
La-si-mien-te-nas-çi-da-vie-ron-có-mo-re-ga-va14Cc
el-ca-ça-dor-el-cá-ña-moet-non-las-es-pan-ta-va.14Cc
Tor-nó-la-go-lon-dri-nae-di-xoal-a-bu-tar-da13Dd
quea-rran-ca-se-la-yer-ba-quee-ra-ya-pu-ja-da13Ee
que-qui-en-tan-to-la-rie-gae-tan-to-laes-car-da13Dd
por-su-mal-lo-fa-sí-a-ma-gü-e-ra-que-se-tar-da.15Dd
Di-xoel-a-bu-tar-da:-'Lo-ca-san-dia-va-na12Ff
siem-prees-tás-char-lan-do-lo-cu-ra-de-ma-ña-na13Ff
non-qui-e-ro-tu-con-se-jo-ve-te-pa-ra-vi-lla-na15Ff
dé-xa-mees-ta-ve-ga-tan-fer-mo-sae-tan-lla-na.'13Ff
Fue-se-la-go-lon-dri-naa-ca-sa-del-ca-ça-dor14Gg
fi-soa-llí-su-ni-do-quan-to-pu-do-mi-jor13Gg
co-moe-ra-gri-ta-de-rae-mu-cho-gor-ge-a-dor14Gg
plo-góal-pa-ja-re-ro-quee-ra-ma-dru-ga-dor.13Gg
Co-gi-do-yael-cá-ña-moe-fe-cha-la-pa-ran-ça13Hh
fue-seel-pa-ja-re-ro-co-mo-so-lí-aa-ca-ça13Ii
pren-dióal-a-bu-tar-da-le-vo-laa-la-pla-ça:12Ii
di-xo-la-go-lon-dri-na:-'Ya-so-des-en-pe-la-ça.'14Ii
Lue-go-los-ba-lles-te-ros-pe-lá-ron-le-las-a-las14Jj
non-la-de-xa-ron-d'-si-non-chi-cas-e-ra-las13Jj
non-qui-so-buen-con-se-jo-ca-yóen-fuer-tes-pa-las13Jj
guar-dad-vos-do-ñaEn-dri-na-des-tas-pa-ran-ças-ma-las.14Jj
Que-mu-chos-sea-yun-tan-e-son-deun-con-se-jo12Kk
por-as-tra-gar-lo-vues-troe-fa-ser-vos-mal-tre-be-jo14Kk
ju-ran-que-ca-da-dí-a-vos-le-va-rán-a-con-çe-jo15Kk
co-moal-a-bu-tar-da-vos-pe-la-rán-el-pe-lle-jo.14Kk
Mas-és-te-vos-de-fen-de-rá-de-to-daes-ta-con-tien-da15Ll
sa-be-de-mu-chos-pley-tos-e-sa-be-de-le-yen-da14Ll
a-yu-dae-di-fien-dea-qui-en-se-leen-co-mien-da13Ll
siél-non-vos-de-fien-de-non-sé-qui-én-vos-de-fien-da.»14Ll
Co-men-zó-sues-can-to-la-vie-ja-coy-tral:12Mm
Quan-doel-que-buen-si-gloha-ya-se-í-aen-es-te-por-tal15Mm
da-ba-som-braa-las-ca-sas-et-re-lu-sí-e-la-cal:15Mm
mas-do-non-mo-rao-me-la-ca-sa-po-co-val'.13Mm
A-síes-ta-des-fi-ja-viu-dae-man-çe-bi-lla12Nn
so-laet-sin-com-pa-ñe-ro-co-mo-la-tor-to-li-lla:14Nn
d'-cre-o-quees-ta-des-a-ma-rie-llaet-ma-gri-lla13Nn
que-do-son-tan-das-mu-ge-res-nun-ca-men-gua-ren-si-lla.15Nn
Dios-ben-di-xo-la-ca-sa-doel-buen-o-me-crí-a13Ññ
siem-prehan-ga-sa-ja-do-pla-ser-et-a-le-grí-a13Ññ
por-en-de-tal-man-çe-bi-llo-pa-ra-vos-lo-que-rrí-a15Ññ
an-te-de-mun-chos-dí-as-ve-rí-e-des-la-me-jo-rí-a.»16Ññ
Res-pon-dió-la-due-ña-dis':-«Non-mees-ta-rí-a-bien14Oo
ca-sar-an-te-del-a-ño-quea-viu-da-non-con-vien'13Pp
fas-ta-que-pa-seel-a-ño-de-los-lu-tos-que-tien'14Oo
ca-sar-se-cael-lu-to-con-es-ta-car-ga-vien'.13Oo
Si-yoan-te-ca-sa-se-se-rí-aen-fa-ma-da12Ee
per-de-rí-a-la-man-da-quea-míes-man-da-da12Ee
del-se-gun-do-ma-ri-do-non-se-rí-a-tan-on-ra-da15Ee
ter-ní-e-que-non-po-drí-a-so-frir-grand-tem-po-ra-da.»15Ee
<&2Qq
ÍN-DI-CE-de-laO-BRA6Rr
>&2Qq