Métrica y rima del poema Libro de Buen Amor 59

Libro de Buen Amor 59

de Juan Ruiz Arcipreste de Hita

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
A-çer-cán-do-se-vie-neun-tiem-po-de-Dios-san-to13Aa
fui-me-pa-ra-mi-tie-rra-por-fol-gar-al-gún-ra-to14Bb
den-dea-sie-te-dí-as-e-ra-Qua-res-ma-tan-to13Aa
pu-so-por-to-doel-mun-do-mie-doe-grand'-es-pan-to13Aa
Es-tan-doa-la-me-sa-con-don-Jue-ves-Lar-de-ro13Cc
tru-xoa-mí-dos-car-tas-un-li-ge-ro-tro-te-ro13Cc
de-sir-vos-he-las-no-tas-ser-vos-tar-di-ne-ro13Cc
ca-las-car-tas-le-í-das-di-las-al-men-sa-ge-ro.14Cc
«De-mí-San-ta-Qua-res-ma-sier-va-del-Sal-va-dor14Dd
en-via-da-de-Dios-a-to-do-pe-ca-dor12Dd
a-to-dos-los-ar-çi-pres-tes-et-clé-ri-gos-con-a-mor16Dd
sa-lud-en-Je-su-Ch-ris-to-fas-ta-la-pas-qua-ma-yor.16Dd
Sa-bed-que-me-di-xie-ron-queha-çer-ca-deun-a-ño13Ee
quean-da-don-Car-nal-sa-ñu-do-muyes-tra-ño11Ee
as-tra-gan-do-mi-tie-rra-fa-sien-do-mu-cho-da-ño14Ee
ver-tien-do-mu-cha-san-gre-de-lo-que-más-mea-sa-ño:14Ee
Et-por-es-ta-ra-són-en-ver-tud-deo-be-dien-çia13Ff
vos-man-do-fir-me-men-te-so-pe-na-de-sen-ten-çia14Ff
que-por-míe-por-mia-yu-noe-por-mi-pe-ni-ten-çia13Ff
que-lo-de-sa-fie-des-con-mi-car-ta-de-cre-en-çia.14Ff
De-sid-le-de-to-doen-to-do-que-dehoy-sie-te-dí-as14Gg
la-mi-per-so-na-mes-mae-las-com-pa-ñas-mí-as13Gg
i-re-mos-pe-le-ar-con-él-e-con-to-das-sus-por-fí-as16Gg
cre-o-que-se-me-non-de-ten-gaen-las-car-ne-çe-rí-as.15Gg
Dad-laal-men-sa-je-roes-ta-car-ta-le-í-da12Hh
lié-ve-la-por-la-tie-rra-non-la-tra-yaes-con-di-da14Ii
que-non-di-ga-su-gen-te-que-non-fuea-per-çe-bi-da:14Ii
da-daen-Cas-tro-deOr-dia-les-en-Bur-gos-res-çe-bi-da.»14Ii
O-tra-car-ta-tra-í-aa-bier-tae-se-lla-da12Jj
u-na-con-cha-muy-gran-de-de-la-car-ta-col-ga-da14Jj
a-quél-e-rael-se-llo-de-la-due-ña-nom-bra-da;13Jj
la-no-taes-a-qués-taa-don-Car-nal-fue-da-da:12Jj
«De-mí-do-ña-Qua-res-ma-jus-ti-çia-de-la-mar14Kk
al-go-a-çil-de-las-al-mas-que-sean-de-sal-var14Kk
a-ti-Car-nal-go-lo-so-que-te-non-coy-das-far-tar15Kk
en-ví-o-teel-a-yu-no-por-mí-de-sa-fiar.13Kk
Des-quehoyen-sie-te-dí-as-túe-tual-mo-ha-lla11Ll
que-se-a-des-con-mi-goen-cam-poa-la-ba-ta-lla13Ll
fas-tael-Sá-ba-do-San-to-dar-vos-he-lid-sin-fa-lla;14Ll
de-muer-too-de-pre-so-non-po-drás-es-ca-pa-lla.»13Ll
Le-ía-más-las-car-tas-en-ten-díel-di-ta-do12Mm
vi-que-ve-ní-aa-míel-un-fuer-te-man-da-do12Mm
ca-non-te-ní-aa-mor-nin-e-rae-na-mo-ra-do13Mm
a-míea-mihués-ped-pú-so-nos-en-coy-da-do.11Mm
Do-te-ní-aa-don-Jue-ves-por-hués-ped-a-la-me-sa14Nn
le-van-to-se-bien-a-le-gre-de-lo-que-non-me-pe-sa;15Nn
di-xo:-«Yo-sóel-al-frés-con-traes-ta-mal-a-pre-sa13Nn
yo-jus-ta-ré-con-e-lla-que-ca-daa-ño-me-sos-pe-sa.»15Nn
Dio-me-mu-chas-gra-çias-por-el-buen-com-bid12Ññ
fue-see-yo-fis'-mis-car-tas-dí-xe-leal-Vier-nes:-«Id14Oo
a-don-Car-nal-ma-ña-na-to-does-to-le-de-sid14Ññ
que-ven-gaa-per-çe-bi-doel-mar-tes-a-la-lid.»13Ññ
Las-car-tas-res-çe-bi-das-don-Car-nal-or-gu-llo-so14Pp
mos-tróen-síes-fuer-ço-pe-roes-ta-ba-me-dro-so:12Pp
non-qui-so-dar-res-pues-ta-vi-noa-mía-cu-çio-so13Pp
tru-xo-muy-grand'-mes-na-da-co-moe-ra-po-de-ro-so.14Pp
Des-que-vi-noel-dí-a-del-pla-zo-se-ña-la-do13Mm
vi-no-don-Car-nal-quean-tees-ta-vaes-for-ça-do12Mm
de-gen-tes-muy-guar-ni-das-muy-bien-a-com-pa-ña-do14Mm
se-rí-e-don-A-le-xan-dre-de-tal-re-al-pa-ga-do.15Mm
<&2Qq
ÍN-DI-CE-de-laO-BRA6Rr
>&2Qq