Métrica y rima del poema Libro de Buen Amor 94

Libro de Buen Amor 94

de Juan Ruiz Arcipreste de Hita

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
Di-zeun-fi-ló-so-foen-su-li-bro-se-no-ta12Aa
que-pe-sar-e-tris-te-zael-en-ge-nioem-bo-ta:12Aa
e-yo-con-pe-sar-gran-de-non-pue-do-de-zir-go-ta14Aa
por-que-Tro-ta-con-ven-tos-ya-non-an-da-nin-tro-ta.14Aa
As-sí-fue-¡mal-pe-ca-do!-que-mi-vie-jaes-muer-ta:13Bb
mu-rióa-mí-ser-vien-do-lo-que-me-des-co-nuer-ta;13Bb
non-sé-có-mo-lo-di-ga:-que-mu-cha-bue-na-puer-ta14Bb
me-fue-des-pués-çe-rra-da-quean-tes-mee-raa-bier-ta.13Bb
¡Ay-Muer-te!-muer-ta-se-as-muer-tae-mal-an-dan-te13Cc
ma-tas-tea-mi-vie-ja-ma-ta-ses-a-mían-te12Cc
e-ne-mi-ga-del-mun-do-que-non-as-se-me-jan-te14Cc
de-tu-me-mo-riaa-mar-ga-non-es-que-non-sees-pan-te.14Cc
Muer-teal-que-tú-fie-res-lié-vas-te-lo-de-bel-més13Dd
al-bue-noeal-ma-loal-ri-coet-al-re-fés10Ee
a-to-dos-los-e-gua-las-e-los-lie-vas-por-un-pres15Ff
por-pa-pas-et-por-re-yes-non-das-u-na-vil-nues.14Ff
Non-ca-tas-se-ño-rí-o-deu-do-nin-a-mis-tad14Gg
con-to-doel-mun-do-tie-nes-con-ti-nuae-ne-mis-tad14Gg
non-ayen-ti-me-su-raa-mor-nin-pie-dad11Gg
si-non-do-lor-tris-te-sa-pe-nae-grand-cruel-dad.13Gg
Non-pue-de-fo-ír-o-men-de-ti-nin-seas-con-der14Hh
nun-ca-fue-qui-en-con-ti-go-po-die-se-bien-con-ten-der16Hh
la-tu-ve-ni-da-tris-te-non-se-pue-deen-ten-der14Hh
des-que-vie-nes-non-qui-e-res-ao-mea-ten-der.13Hh
De-xas-el-cuer-po-yer-moa-gu-sa-nos-en-fue-sa13Ii
al-al-ma-que-lo-pue-bra-lié-vas-te-la-de-prie-sa14Ii
non-es-o-men-çier-to-de-tu-ca-rre-raa-vie-sa13Ii
de-fa-blar-en-ti-Muer-tees-pan-to-mea-tra-vie-sa.13Ii
E-res-en-tal-ma-ne-ra-del-mun-doa-bo-rri-da13Jj
que-por-bien-que-loa-men-al-o-men-en-la-vi-da13Jj
en-pun-to-que-tú-vie-nes-con-tu-ma-la-ve-ni-da14Jj
to-dos-fu-yen-d'-lue-go-co-mo-de-res-po-dri-da.14Jj
Los-que-l'-a-man-et-qui-e-ren-et-qui-en-haa-vi-do-su-com-pa-ña19Kk
a-bo-rrés-çen-lo-muer-to-co-moa-co-saes-tra-ña13Kk
pa-rien-tes-et-a-mi-gos-to-dos-le-tie-nen-sa-ña.14Kk
To-dos-fu-yen-d'-lue-go-co-mo-si-fue-sea-ra-ña.14Kk
De-pa-dres-et-de-ma-dres-los-fi-jos-tan-que-ri-dos14Ll
a-mi-gos-ea-mi-gas-de-se-a-dos-et-ser-vi-dos14Ll
de-mu-ge-res-le-a-les-los-sus-bue-nos-ma-ri-dos14Ll
des-que-tú-vie-nes-Muer-te-lue-go-son-a-bo-rri-dos.14Ll
Fa-ses-al-mu-cho-ri-co-ya-ser-en-grand-po-ble-sa14Ii
non-tie-neu-na-mia-ja-de-to-da-su-ri-que-sa13Ii
el-que-vi-voes-bue-noe-con-mu-cha-no-ble-sa12Ii
vil-fe-dion-does-muer-toa-bo-rri-da-vi-le-sa.12Ii
Non-haen-el-mun-do-li-bro-nin-es-cri-to-nin-car-ta14Mm
o-me-sa-bio-nin-re-çio-que-de-ti-bien-de-par-ta14Mm
en-el-mun-do-non-ha-co-sa-que-con-bien-de-ti-se-par-ta16Mm
sal-voel-cuer-vo-ne-gro-que-de-ti-Muer-te-se-far-ta.14Mm
Ca-da-dí-a-le-di-ses-que-tú-le-far-ta-rás13Nn
el-o-men-non-es-çier-to-quán-doet-quál-ma-ta-rás13Nn
el-que-bien-fa-ser-po-die-sehoy-le-val-drí-a-más14Ññ
que-non-a-ten-der-a-ti-nin-a-tua-mi-go-cras.14Oo
Se-ño-res-non-que-ra-des-ser-a-mi-gos-del-cuer-vo14Pp
te-med-pues-sus-a-me-na-sas-non-fa-ga-des-su-rue-go15Qq
el-bien-que-fa-ser-po-dier-des-fa-sed-lo-ye-lue-go14Qq
te-ned-que-cras-mo-rre-des-ca-la-vi-daes-jue-go.13Qq
La-sa-lud-et-la-vi-da-muyay-na-se-mu-da12Rr
en-un-pun-to-se-pier-de-quan-doo-men-non-cu-da13Rr
el-bien-que-fa-rás-cras-pa-la-blaes-des-nu-da12Rr
ves-tid-la-con-lao-braan-te-que-muer-tea-cu-da.12Rr
Qui-en-en-mal-jue-go-por-fí-a-más-pier-de-que-non-co-bra16Ss
coy-dae-char-su-suer-tee-cha-ma-la-ço-ço-bra12Ss
a-mi-gos-a-per-çe-bid-vos-et-fa-ser-bue-nao-bra14Ss
que-des-que-vie-ne-la-Muer-tea-to-da-co-sa-so-bra.14Ss
Mu-chos-cuy-dan-ga-nar-quan-do-di-sen-a-to-do13Tt
vie-neun-mal-a-sar-tra-e-da-dos-en-ro-do.12Tt
Lle-gael-o-men-te-so-ros-por-lo-grar-los-a-po-do14Tt
vie-ne-la-muer-te-lue-goe-dé-xa-lo-con-lo-do.13Tt
Pier-de-lue-go-la-fa-blaeel-en-ten-di-mien-to12Uu
de-sus-mu-chos-te-so-ros-e-de-sua-lle-ga-mien-to14Uu
non-pue-de-le-var-na-da-nin-fa-ser-tes-ta-men-to14Uu
los-a-ve-res-lle-ga-dos-de-rrá-ma-los-mal-vien-to.14Uu
Des-que-los-sus-pa-rien-tes-la-su-muer-te-ba-rrun-tan14Vv
por-lohe-re-dar-to-doa-me-nu-do-sea-yun-tan12Vv
quan-doal-fí-si-co-por-su-do-len-çia-pre-gun-tan13Vv
si-di-se-que-sa-na-rá-to-dos-ge-lo-re-pun-tan.14Vv
Los-que-son-más-pro-pin-cos-her-ma-nos-et-her-ma-nas14Ww
non-coy-dan-ver-laho-ra-que-ten-gan-las-cam-pa-nas:13Ww
más-pre-çian-lahe-ren-çia-çer-ca-nos-e-çer-ca-nas13Ww
que-non-el-pa-ren-tes-co-nin-a-las-bar-bas-ca-nas.14Ww
 -Des-que-l'-sal'-el-al-maal-ri-co-pe-ca-dor14Xx
 d-é-xan-lo-so-la-tie-rra-so-lo-to-dos-an-pa-vor16Xx
 r-o-ban-to-dos-el-al-go-pri-me-ro-lo-me-jor15Xx
 el-que-lie-va-lo-me-nos-tié-ne-se-por-pe-or.14Xx
 M-u-cho-fa-sen-que-lue-go-lo-va-yan-a-so-te-rrar16Yy
 t-é-men-se-que-las-ar-cas-les-an-de-des-fe-rrar15Yy
 p-or-o-ír-luen-ga-mi-sa-non-lo-qui-e-ren-e-rrar16Yy
 d-e-to-dos-sus-te-so-ros-dan-le-po-caa-xuar.14Yy
 N-on-dan-por-Dios-a-po-bres-nin-can-tan-sa-cri-fi-çios15Zz
 n-in-di-sen-o-ra-sio-nes-nin-cum-plen-los-o-fi-çios15Zz
 l-o-más-que-siem-pre-fa-sen-los-he-re-de-ros-no-vi-çios16Zz
 es-dar-vo-ses-al-sor-do-mas-non-o-tros-ser-vi-çios.14Zz
 En-tié-rran-lo-de-gra-doe-des-quea-gra-çias-van13
 a-mi-dos-tar-deo-nun-caen-mi-sa-por-él-es-tán;13
 p-or-lo-quee-llos-an-da-van-ya-fa-lla-do-loan14
 e-llos-lie-van-el-al-goel-al-ma-lie-va-Sa-tán.13
Si-de-xa-mu-ger-mo-ça-ri-cao-pa-res-çien-te13
 an-te-de-mi-sa-di-chao-tros-laan-en-mien-te12
 q-ue-ca-sa-rá-con-más-ri-coo-con-mo-ço-va-lien-te15
 m-u-dael-tren-tap-na-rio-del-due-lo-po-co-se-sien-te.15
 A-lle-góel-mes-qui-noet-non-so-po-pa-ra-qui-én13
 et-ma-gü-er-que-ca-da-dí-aes-toan-sía-vién12
 n-on-hao-men-que-fa-ga-su-tes-ta-men-to-bien14
 f-as-ta-que-ya-por-o-jo-la-muer-te-ve-que-vien'.15
 M-uer-te-por-más-de-sir-tea-mi-co-ra-zón-fuer-ço14
 n-un-ca-das-a-los-o-mes-co-nor-te-nin-es-fuer-ço15
 s-i-non-de-quees-muer-to-que-l'-co-mees-cuer-ço13
 en-ti-tie-nes-la-ta-cha-que-tie-neel-mas-tuer-ço.13
 F-a-se-do-ler-la-ca-be-saal-que-lo-mu-cho-co-ma15
 o-tro-sí-tu-mal-mo-çoen-pun-to-quea-so-ma12
 en-la-ca-be-sa-fie-rea-to-do-fuer-te-do-ma13
 n-on-le-va-len-men-gí-as-des-que-tu-ra-bia-le-to-ma.16
 L-os-o-jos-tan-fer-mo-sos-pó-nes-los-en-el-te-cho15
 c-ié-gas-los-en-un-pun-to-non-an-en-sí-pro-ve-cho15
 en-mu-de-çes-la-fa-bla-fa-ses-en-ron-que-ser-el-pe-cho16
 en-ties-to-do-mal-ren-cu-raet-des-pe-cho.11
 El-o-ír-et-el-o-ler-el-ta-ñer-el-gus-tar14Yy
 t-o-dos-los-çin-co-se-sos-tú-los-vie-nes-to-mar;15Yy
 n-on-ayo-men-que-te-se-pa-del-to-do-de-nos-tar15Yy
 q-uan-doe-res-de-nos-ta-da-¿dó-te-vie-nes-a-cos-tar?16Yy
 T-i-ras-to-da-ver-gü-en-ça-des-fa-es-fer-mo-su-ra16
 d-e-sa-do-nas-la-gra-çia-de-nues-tas-la-me-su-ra15
 en-fla-que-ses-la-fuer-zaen-lo-ques-çes-cor-du-ra13
 l-o-dul-çe-fa-ses-fiel-con-tu-mu-chaa-mar-gu-ra.14
 D-es-pre-çias-lo-ça-ní-ael-o-roes-cu-re-çes13
 d-es-fa-ses-la-fe-chu-raa-le-grí-aen-tris-te-çes14
 m-an-si-llas-la-lim-pie-ça-cor-te-sí-aen-vi-le-çes15
 M-uer-te-ma-tas-la-vi-daal-mun-doa-bo-rre-çes.13
 N-on-pla-ses-a-nin-gu-noa-ti-con-mu-chos-pla-se14
 c-on-qui-en-ma-tae-mue-ree-con-qual-qui-er-que-mal-fa-se16
 t-o-da-co-sa-bien-fe-cha-tu-ma-ço-la-des-fa-se15
 n-on-ha-co-sa-que-nas-ca-que-tu-red-non-en-la-se.15
 E-ne-mi-ga-del-bien-en-el-mal-a-ma-dor13Xx
 n-a-tu-raas-de-go-ta-del-mal-e-de-do-lor14Xx
 al-lu-gar-do-más-si-gues-a-quél-va-muy-pe-or14Xx
 d-o-tú-tar-de-re-qui-e-res-a-quél-es-tá-me-jor.16Xx
 T-u-mo-ra-da-por-siem-prees-in-fier-no-pro-fun-do14
túe-res-mal-pri-me-ro-túe-res-mal-se-gun-do12
pue-blas-ma-la-mo-ra-dae-des-pue-blas-el-mun-do;13
di-ses-a-ca-dau-no:-«Yo-so-laa-to-dos-mu-do.»13
Muer-te-pa-ra-ties-fe-choel-lu-gar-in-fer-nal13
ca-ve-vien-doo-men-siem-preen-mun-do-te-rre-nal13
non-av-rí-e-de-ti-mie-do-nin-de-tu-mal-hos-tal15
non-te-me-rí-e-tu-ve-ni-da-la-car-nehu-ma-nal.15
Tú-yer-mas-los-po-bra-dos-prue-bas-los-çe-min-te-rios14
re-fa-ses-los-fo-sa-rios-des-tru-yes-los-im-pe-rios14
por-tu-mie-do-los-san-tos-re-sa-ron-los-sal-te-rios14
si-non-Dios-to-dos-te-men-tus-pe-nas-e-tus-la-se-rios.15
Tú-des-po-blas-te-Muer-teal-çie-loe-sus-si-llas12
los-quee-ran-lim-pie-ça-fe-çís-te-los-man-si-llas13
fe-çis-te-de-los-án-ge-les-dia-blos-e-ren-si-llas14
es-co-tan-tu-man-jar-a-do-bla-das-e-sen-si-llas.14
El-se-ñor-que-te-fi-so-túaés-te-ma-tes-te12
Je-su-Ch-ris-to-Dios-et-o-me-túa-ques-te-pe-nes-te15
al-que-tie-neel-çie-loe-la-tie-rraaés-te10
tú-le-po-sis-te-mie-doe-tú-lo-de-mu-des-te.13
El-in-fier-no-lo-te-mee-tú-non-lo-te-mis-te13
te-mio-te-la-su-car-ne-grand-mie-do-le-po-sis-te14
la-suhu-ma-ni-dat-por-tu-mie-do-fue-tris-te12
la-Dei-dat-non-te-te-mióen-ton-çe-non-la-vis-te.13
Non-l'-ca-tas-te-nin-l'-vis-te-vio-teél-bien-te-ca-tó15
 -la-su-muer-te-muy-cruel-aél-mu-choes-pan-tó12
al-in-fier-noet-a-los-su-yos-et-a-ti-mal-que-bran-tó15
tú-l'-ma-tas-teu-naho-raél-por-siem-pre-te-ma-tó.13
Quan-do-te-que-bran-tóen-ton-çe-lo-co-no-çis-te13
sian-te-loes-pan-tas-te-mil-tan-to-pe-nao-vis-te13
dio-nos-vi-da-mo-rien-doal-que-tu-muer-te-dis-te13
sa-co-nos-de-cau-ti-vo-la-crus-en-que-l'-po-sis-te.15
A-san-tos-que-te-ní-as-en-tu-ma-la-mo-ra-da14
por-la-muer-te-de-Ch-ris-tus-les-fue-la-vi-da-da-da15
fue-por-su-san-ta-muer-te-tu-ca-sa-des-po-bla-da14
qui-é-res-la-po-blar-ma-tán-dol'-por-su-muer-te-fue-yer-ma-da.17
Sa-có-de-las-tus-pe-nas-a-nues-tro-pa-dreA-dán13
aE-va-nues-tra-ma-drea-sus-fi-jos-Sen-e-Can13
a-Ja-fet-a-pa-triar-cas-al-bue-no-deA-bria-ham14
aI-sac-eaI-sa-í-as-to-mo-los-non-te-de-xó-Dan.15
A-Sant-Jo-an-el-Bau-tis-ta-con-mu-chos-pa-triar-cas14
que-los-te-ní-es-en-las-pe-nas-en-las-tus-ma-las-ar-cas16
al-cab-di-llo-de-Moy-sén-que-te-ní-as-en-tus-bar-cas15
pro-fe-tas-et-o-tros-san-tos-mu-chos-que-túa-bar-cas.14
Yo-de-sir-non-sa-brí-a-quá-les-e-ran-te-ni-dos14Ll
quan-tos-en-tuin-fier-noes-ta-van-a-pre-mi-dos12Ll
to-dos-los-sa-có-co-mo-san-tos-es-co-gi-dos;13Ll
mas-con-ti-go-de-xó-los-tus-ma-los-per-di-dos.13Ll
A-los-su-yos-le-vo-los-con-él-a-Pa-ra-í-so14
doan-vi-da-ve-yen-do-más-glo-ria-qui-en-más-qui-so;14
Él-nos-lie-ve-con-si-go-que-por-nos-muer-te-pri-so14
guár-de-nos-de-tu-ca-sa-non-fa-gas-de-nos-ri-so.14
A-los-per-di-dos-ma-los-que-de-xóen-tu-po-der14Hh
en-fue-goin-fer-nal-los-fa-ses-túar-der11Hh
en-pe-nas-in-fer-na-les-los-fa-ses-en-çen-der14Hh
pa-ra-siem-pre-ja-más-non-los-as-de-pren-der.13Hh
Dios-qui-e-ra-de-fen-der-nos-de-la-tu-ça-la-gar-da15
A-quél-nos-guar-de-de-ti-que-de-ti-non-se-go-ar-da15
ca-por-mu-cho-que-vi-va-mos-por-mu-cho-que-se-tar-da15
a-ve-nir-es-tu-ra-bia-quea-to-doel-mun-does-car-da.14
Tan-toe-res-Muer-te-sin-bien-et-a-tal11
que-de-sir-mon-se-pue-deel-dies-mo-de-tu-mal;13
a-Dios-mea-co-mien-do-que-yo-non-fa-lloál12
que-de-fen-der-me-pue-da-de-tu-ve-ni-da-mor-tal.15
Muer-te-des-me-su-ra-da-ma-ta-ses-a-ti-so-la14
¿quéo-vis-te-con-mi-go?-¿mi-le-al-vie-ja-dó-la?14
Que-me-la-ma-tas-te-Muer-te-Je-su-Ch-ris-to-com-plo-la16
por-su-san-ta-san-gree-por-e-lla-per-dó-no-la.13
¡Ay-mi-Tro-ta-con-ven-tos-mi-le-al-ver-da-de-ra!14
Mu-chos-te-se-guí-an-vi-va-muer-ta-ya-ses-se-ñe-ra15
¿a-dó-te-mean-le-va-do?-non-sé-co-sa-çer-te-ra14
nun-ca-to-ma-con-nue-vas-qui-en-an-daes-ta-ca-rre-ra.15
Cier-toen-pa-ra-í-so-túes-tás-a-sen-ta-da12
con-dos-márt-yr-es-de-bes-es-tar-a-com-pa-ña-da14
siem-preen-es-te-mun-do-fus-te-por-dos-ma-ri-da-da;14
¡Qui-én-te-me-re-ba-tó-vie-ja-por-mí-siem-pre-las-ra-da.16
A-Dios-mer-çed-le-pi-do-que-te-dé-la-su-glo-ria14
que-más-le-al-tro-te-ra-nun-ca-fueen-me-mo-ria13
fa-ser-teheun-pi-ta-fioes-crip-to-con-es-to-ria.12
pues-quea-ti-non-vie-re-ve-ré-tu-tris-tees-to-ria.13
Da-ré-por-ti-li-mos-nae-fa-réo-ra-çión11
fa-ré-can-tar-mi-sas-e-da-réo-bla-çión;11
la-mi-Tro-ta-con-ven-tos-¡Dios-te-dé-re-den-çión!13
El-que-sal-vóel-mun-do-¡él-te-dé-sal-va-çión!12
Due-ñas-non-me-re-teb-des-nin-me-di-ga-des-mo-çue-lo15
que-sia-vos-sir-vie-ra-vos-av-rí-a-des-d'-due-lo14
llo-ra-rie-des-por-e-lla-por-su-so-til-an-sue-lo14
que-quan-tas-si-guí-a-to-das-i-van-por-el-sue-lo.14
Al-ta-mu-ger-nin-ba-xaen-çe-rra-da-nin-es-con-di-da15Jj
non-se-le-de-te-ní-a-do-fa-sí-a-de-ba-ti-da;15Jj
non-séo-men-nin-due-ña-que-tal-o-vie-se-per-di-da14Jj
que-non-to-ma-se-tris-te-sae-pe-sar-sin-me-di-da.14Jj
Fí-se-leun-pi-ta-fio-pe-que-ño-con-do-lor13Xx
la-tris-te-sa-me-fi-so-ser-ru-do-tro-va-dor14Xx
to-dos-los-que-loo-yé-re-des-por-Dios-nues-tro-Se-ñor15Xx
lao-ra-çión-fa-ga-des-por-la-vie-ja-dea-mor.13Xx
El-pe-ta-fio-de-la-se-pul-tu-ra-deU-rra-ca.13
«U-rra-ca-só-que-ya-go-soes-ta-se-pul-tu-ra13
»en-quan-to-fuial-mun-doo-ve-vi-çioe-sol-tu-ra12
»con-bue-na-ra-són-mu-chos-ca-sé-non-qui-se-lo-cu-ra15
»ca-íen-u-naho-ra-so-tie-rra-del-al-tu-ra.12
»Pren-dio-me-sin-sos-pe-cha-la-muer-teen-sus-re-des13
»pa-rien-tes-et-a-mi-gos-¿a-quí-non-mea-co-rre-des?14
»O-brad-bien-en-la-vi-daa-Dios-non-loe-rre-des12
»que-bien-co-mo-yo-mo-ría-sí-to-dos-mo-rre-des.13
»El-quea-quí-lle-ga-re-si-Dios-le-ben-di-ga12
»e-si-l'-dé-Dios-buen-a-mor-et-pla-ser-dea-mi-ga14
»que-por-mí-pe-ca-dor-un-Pa-ter-nos-ter-di-ga13
»si-de-sir-non-lo-qui-sie-rea-muer-ta-non-mal-di-ga.»14
<&2
ÍN-DI-CE-de-laO-BRA6
>&2