Métrica y rima del poema Los fuegos que en mí encendieron...

Los fuegos que en mí encendieron...

de Jorge Manrique

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
I2Aa
Los-fue-gos-queen-míen-cen-die-ron8Bb
los-mis-a-mo-res-pa-sa-dos8Cc
nun-ca-ma-tar-los-pu-die-ron8Bb
las-lá-gri-mas-que-sa-lie-ron8Bb
de-los-mis-o-jos-cui-ta-dos;8Cc
pues-no-por-po-co-llo-rar8Dd
que-mis-llan-tos-mu-chos-fue-ron8Bb
mas-no-se-pue-den-ma-tar8Dd
los-fue-gos-de-bien-a-mar8Dd
si-de-ver-dad-se-pren-die-ron.8Bb
I-I2Ee
Nun-ca-na-die-fuehe-ri-do7Ff
de-fie-ra-lla-ga-mor-tal8Gg
que-tan-bien-fue-se-gua-ri-do8Ff
que-le-que-da-seen-ol-vi-do8Ff
de-to-do-pun-to-su-mal:8Gg
en-mí-se-pue-de-pro-bar8Dd
que-yo-no-sé-qué-meha-ga7Hh
que-cuan-do-pien-so-sa-nar8Dd
de-nue-vo-qui-e-bra-pe-sar9Dd
los-pun-tos-de-la-mi-lla-ga.8Hh
I-I-I3Ee
Es-toha-ce-mi-ven-tu-ra7Ii
que-tan-con-tra-ria-meha-si-do8Ff
que-su-pla-cer-yhol-gu-ra7Ii
es-mi-pe-sar-y-tris-tu-ra8Ii
y-su-bien-ver-me-per-di-do;8Ff
mas-un-con-sue-lo-me-da8Jj
es-te-gran-mal-que-meha-ce:7Kk
que-pien-so-que-no-ten-drá7Ll
más-do-lor-que-dar-me-ya8Jj
ni-mal-con-qui-en-mea-me-na-ce.9Kk
IV2Mm
¿Qué-do-lor-pue-de-de-cir8Nn
ven-tu-ra-que-meha-de-dar8Dd
que-no-lo-pue-da-su-frir?8Nn
Por-que-des-pués-de-mo-rir8Nn
nohayo-tro-mal-ni-pe-nar.7Dd
Por-es-to-no-te-mo-na-da8Ññ
ni-ten-go-de-qué-te-mer8Oo
por-que-mi-muer-tees-pa-sa-da8Ññ
y-la-vi-da-noa-ca-ba-da8Ññ
quees-la-glo-ria-queha-deha-ber.8Oo
V2Pp
Pues-pe-na-muy-sin-me-di-da8Qq
ni-de-si-gua-les-do-lo-res8Rr
ni-ra-bia-muy-do-lo-ri-da8Qq
¿qué-pue-den-ha-cer-a-vi-da8Qq
que-los-de-se-a-ma-yo-res?8Rr
No-séen-qué-pue-da-da-ñar-me8Ss
ni-mal-que-pue-daha-cer-me7Tt
pues-que-lo-más-es-ma-tar-me.8Ss
dees-to-no-pue-de-pe-sar-me8Ss
de-to-do-de-be-pla-cer-me.8Tt
VI2Aa
CA-BO2Uu
So-bró-mia-mor-en-a-mor8Vv
al-a-mor-más-de-si-gual8Gg
y-mi-tris-te-zaen-tris-te-za8Ww
al-do-lor-que-fue-ma-yor8Vv
en-el-mun-doy-más-mor-tal;8Gg
y-mi-fir-me-zaen-fir-me-za8Ww
so-bró-to-das-las-fir-me-zas8Xx
y-mi-do-lor-en-do-lor8Vv
por-per-der-u-na-be-lle-za8Ww
que-so-bró-to-das-be-lle-zas.8Xx