Métrica y rima del poema Melancolía

Melancolía

de Salomé Ureña

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
Hayun-ser-a-pa-ci-bley-mis-te-rio-so10Aa
queen-mis-ho-ras-de-lán-gui-do-re-po-so11Aa
me-vie-nea-vi-si-tar;.7Bb
yo-le-cuen-to-mis-pe-nas-in-te-rio-res11Cc
por-que-siem-pre-cal-man-do-mis-do-lo-res11Cc
mi-ti-ga-mi-pe-nar.7Bb
Co-moel-án-gel-del-bien-y-la-cons-tan-cia11Dd
en-los-úl-ti-mos-sue-ños-de-lain-fan-cia11Dd
a-pa-re-cer-le-vi;7Ee
con-tem-pló-meun-ins-tan-te-con-ter-nu-ra11Ff
y-"O-ye--di-jo-:-las-ho-ras-de-ven-tu-ra14Ff
pa-sa-ron-pa-ra-ti.7Ee
"Yo-ven-goa-des-per-tar-tual-ma-dor-mi-da11Gg
por-queun-ge-nio-fu-nes-to-de-la-vi-da11Gg
tea-guar-daen-el-um-bral;7Hh
y-be-nig-no-ja-más-siem-prei-ra-cun-do11Ii
teen-con-tra-rá-del-a-gi-ta-do-mun-do11Ii
en-el-in-men-soe-rial.7Hh
"Yoe-le-va-ré-tues-pí-ri-tu-do-lien-te;11Jj
di-si-pa-ré-las-nu-bes-queen-tu-fren-te11Jj
las-pe-nas-for-ma-rán;6Kk
con-sa-gra-só-loa-mí-tus-ho-ras-lar-gas11Ll
yen-ju-ga-ré-tus-lá-gri-mas-a-mar-gas11Ll
y-cal-ma-ré-tua-fán.6Mm
"Se-ré-de-tu-vi-vir-guar-da-cons-tan-te11Nn
y-mi-pá-li-do-tin-tea-tu-sem-blan-te11Nn
tras-mi-ti-rá-mia-mor.7Ññ
Y-te-da-réu-na-li-raen-tus-pe-sa-res11Oo
por-queal-e-co-fu-gaz-de-tus-can-ta-res11Oo
seex-ha-le-tu-do-lor.7Ññ
"Y-te-da-ré-mi-lán-gui-daar-mo-ní-a11Pp
que-los-him-nos-queen-to-na-dea-le-grí-a11Pp
laar-dien-te-ju-ven-tud7Qq
ja-más-en-sa-ya-rás-po-bre-can-to-ra11Rr
por-que-siem-pre-la-mu-sains-pi-ra-do-ra11Rr
se-ré-de-tu-la-úd."7Ss
Di-joy-deen-ton-ces-cual-a-mi-gaes-tre-lla11Tt
a-lum-bra-siem-pre-mis-te-rio-say-be-lla11Tt
mi-no-che-de-do-lor;7Ññ
y-mea-rru-lla-sen-si-ble-ya-mo-ro-sa11Uu
co-moa-rru-lla-la-ma-dre-ca-ri-ño-sa11Uu
al-hi-jo-de-sua-mor.7Ññ
Y-ha-cien-do-queen-sus-a-las-me-re-mon-te12Vv
ao-tro-mun-do-de-luz-sin-ho-ri-zon-te11Vv
de-di-cha-voyen-pos;6Ww
yen-ton-ces-de-mi-li-ra-se-des-pren-de11Xx
no-ta-sin-nom-bre-que-la-bri-saex-tien-de11Xx
yes-cu-cha-só-lo-Dios.7Ww
Yo-te-ben-di-go-fiel-Me-lan-co-lí-a;11Pp
tú-los-se-res-quea-ni-ma-laa-le-grí-a11Pp
no-vas-aa-dor-me-cer;7Yy
por-quee-res-el-con-sue-lo-de-las-al-mas11Zz
que-del-mar-ti-rio-las-fe-cun-das-pal-mas11Zz
lo-gra-ron-ob-te-ner.7Yy
Por-tien-los-ai-res-re-so-nó-mia-cen-to11
y-pa-ra-dar-un-ge-ne-ro-soa-lien-to11
al-po-bre-co-ra-zón6
al-gu-na-vez-la-Pa-tria-ben-de-ci-da11Gg
be-né-vo-la-mees-cu-cha-son-re-í-da11
ya-plau-de-mi-can-ción.6
No-pi-do-más:-bien-pue-den-los-do-lo-res11Cc
des-tro-zar-sin-pie-dad-las-be-llas-flo-res11Cc
de-lai-lu-sión-quea-mé;6
que-ja-más-ba-joel-pe-so-que-meo-pri-me11
mien-tras-un-ra-yo-de-vir-tud-mea-ni-me11
la-fren-tein-cli-na-re.6