Métrica y rima del poema Yo sacaré lo que en el pecho tengo

Yo sacaré lo que en el pecho tengo

de José Martí

Versossílabasrima
consonante
rima
asonante
Yo-sa-ca-ré-lo-queen-el-pe-cho-ten-go11Aa
De-có-le-ray-deho-rror.-De-ca-da-vi-vo11Bb
Hu-yoa-zo-ra-do-co-mo-deun-le-pro-so.11Cc
An-doen-el-bu-que-de-la-vi-da:-su-fro11Dd
De-náu-se-as-y-mal-de-mar:-un-an-siao-dio-sa13Ee
Mean-gus-tia-las-en-tra-ñas:-¡qui-én-pu-die-ra12Ff
En-un-so-lo-vai-vén-de-jar-la-vi-da!11Gg
Noes-ta-can-ción-de-so-la-do-raes-cri-bo11Hh
En-ho-ra-de-do-lor:7Ii
 - - - - - - - - - - - - - ¡-sees-cri-ba17Jj
En-ho-ra-de-do-lor!-el-mun-doen-ton-ces11Kk
Co-moun-gi-gan-teahor-mi-ga-pre-ten-cio-sa11Ee
Un-ceal-po-e-ta-des-tem-pla-do:-es-cri-bo12Hh
Lue-go-deha-blar-con-un-a-mi-go-vie-jo11Ll
Lim-pio-go-ce-queel-al-ma-for-ti-fi-ca:11Mm
¡Mas-cual-las-cu-bas-de-ma-de-ra-no-ble11Nn
La-ma-dre-del-do-lor-guar-doen-mis-hue-sos!11Ññ
¡Ay!-¡mi-do-lor-co-moun-ca-dá-ver-sur-ge11Oo
A-lao-ri-lla-no-bien-el-mar-se-re-na!11Pp
Niun-po-ro-sin-he-ri-da:-en-tre-lau-ña11Qq
Y-la-ye-maes-ti-le-tes-mehan-cla-va-do11Rr
Que-me-lle-gan-al-pie;-se-mehan-co-mi-do11Ss
Frí-a-men-teel-co-ra-zón:-yen-es-te-jue-go12Tt
E-nor-me-de-la-vi-da-cu-poen-suer-te11Uu
Nu-trir-se-de-mi-san-greau-na-le-chu-za.11Vv
¡A-síhue-coy-ro-í-doal-vien-to-flo-to10Ww
Al-zan-doel-pu-ñoy-mal-di-cien-doa-vo-ces11Xx
En-mis-pro-pias-en-tra-ñas-en-ce-rra-do!11Rr
Noes-que-mu-jer-meen-ga-ñeo-que-for-tu-na11Yy
Mees-qui-ve-su-fa-vor-o-queel-mag-na-te11Zz
Que-no-gus-ta-de-pul-cros-me-que-re-lle:11
Es-¿qui-én-qui-e-re-mi-vi-da?-es-quea-los-hom-bres14
Pal-poy-co-noz-coy-los-en-cuen-tro-ma-los.11
Pe-ro-si-pa-saun-ni-ño-cuan-do-llo-ro11
Lea-ca-ri-cioel-ca-be-lloy-lo-des-pi-do11Ss
Co-moel-na-vie-ro-quea-la-mar-a-rro-ja11
Con-ban-de-ra-de-ga-laun-bar-co-blan-co.11
Y-si-de-cís-de-mí-blas-fe-miaos-di-go11
Queel-blas-fe-mo-sois-vos:-¿a-qué-me-die-ron11
Pa-ra-vi-vir-en-un-ti-gral-se-do-sa11Ee
A-lay-no-ga-rraa-gu-da?-¿o-por-a-ca-so12
Es-ley-queel-ti-gre-dea-las-sea-li-men-te?11
Bien-pue-de-ser:-¡dea-las-de-luz-re-ple-to11
Da-rá-seal-fin-deun-ti-gre-lu-mi-no-so11Cc
Ra-dian-te-co-moel-Sol-la-ma-ra-vi-lla!11
¡A-pre-su-reel-ti-gral-el-dien-te-du-ro!11
¡Nú-tra-seen-mí:-co-ma-de-mí:-en-mis-hom-bros12
Cla-ve-los-gri-fos-bien:-món-de-meel-crá-ne-o12
Y-con-do-lor-a-su-mor-di-daen-tie-rra11
Cai-gan-des-he-chas-mis-ar-dien-tes-a-las!11
¡Fe-liz-a-quel-queen-bien-del-hom-bre-mue-re!11
¡Bé-sa-leel-pe-rroal-ma-ta-dor-la-ma-no!11
¡Co-moun-pa-drea-sus-hi-jas-cuan-do-pa-sa11
Un-ga-lán-pu-dri-dor-yo-mis-i-de-as11
De-don-de-pa-sael-hom-bre-por-qui-en-mue-ro12
Guar-do-co-moun-de-li-toal-pe-chohe-la-do!11Rr
Co-noz-coel-hom-brey-loheen-con-tra-do-ma-lo.11
¡A-sí-pa-ra-nu-trir-el-fue-goe-ter-no11
Pe-re-cen-en-laho-gue-ra-los-me-jo-res!11
¡Los-me-nos-por-los-más!-¡los-cru-ci-fi-xos11
Por-los-cru-ci-fi-can-tes!-En-ma-de-ros11
Cla-va-ron-a-Je-sús:-so-bre-sí-mis-mos11
Los-hom-bres-dees-tos-tiem-pos-van-cla-va-dos.11
Los-sa-bios-de-Chi-chén-la-tie-rra-cla-ra11
Don-deel-a-ro-mayel-ma-guey-se-crí-an10
Con-al-tos-ri-tos-y-can-cio-nes-be-llas11
Al-hon-do-de-cis-ter-nas-o-lo-ro-sas11
A-sus-vír-ge-nes-lin-das-des-pe-ña-ban11
A-su-vir-gen-me-jor-pre-ci-pi-ta-ban.11
Del-te-mi-do-bro-cal-seal-za-ba-lue-go11Tt
A-per-fu-mar-el-Yu-ca-tán-flo-ri-do11Ss
Co-moen-ta-lle-ne-gruz-co-ro-sa-sua-ve11
Un-hu-mo-de-mag-ní-fi-cos-o-lo-res:11
Tal-a-la-vi-dae-chael-Cre-a-dor-los-bue-nos:12
A-per-fu-mar:-ae-qui-li-brar:-e-a!-cla-ve12
El-ti-gre-bien-sus-ga-rras-en-mis-hom-bros:11
Los-vi-les-a-nu-trir-se:-los-hon-ra-dos11
A-que-se-nu-tran-los-de-más-en-e-llos.11
Pa-rael-mis-te-rio-de-la-Cruz-noaun-vie-jo11Ll
Per-ga-mi-no-te-o-ló-gi-co-se-ba-je:12
Bá-je-seal-co-ra-zón-deun-vir-tuo-so.10Cc
Pa-de-ce-mu-choun-ci-rio-quei-lu-mi-na:11
¡Son-rí-e-co-mo-vir-gen-que-se-mue-re11
La-flor-cuan-do-la-sie-gan-de-su-ta-llo!11
¡Due-le-mu-choen-la-tie-rraun-al-ma-bue-na!11Pp
De-dí-a-lu-ce-bra-va:-por-la-no-che11
See-chaa-llo-rar-so-bre-sus-pro-pios-bra-zos:11
Lue-go-que-veen-el-ai-re-laau-ro-ra10
Suho-rren-da-li-vi-dez-por-no-dar-mie-do11
A-la-gen-te-con-san-gre-de-sus-mis-mas11
He-ri-das-ti-ñeel-mi-se-ra-ble-ros-tro11
Y-em-pren-deaan-dar-co-mou-na-ca-la-ve-ra12Ff
Cu-bier-ta-por-pie-dad-deho-jas-de-ro-sa!11Ee